{"id":60,"date":"2020-10-26T21:11:16","date_gmt":"2020-10-26T21:11:16","guid":{"rendered":"https:\/\/larsnordvall.se\/?page_id=60"},"modified":"2025-09-30T20:22:18","modified_gmt":"2025-09-30T20:22:18","slug":"nordvall-1510-1650","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/larsnordvall.se\/en\/nordvall-1510-1650\/","title":{"rendered":"Nordvall 1510 – 1650"},"content":{"rendered":"

\"\"
\nOlof Eriksson f\u00f6dd 1510, Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling<\/h3>\n<\/div><\/section><\/div>\n

\"\"
\nGustav Vasa<\/strong><\/em><\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

Samtidigt som Gustav Vasa studerade i Uppsala som 14-\u00e5ring 1510, f\u00f6ddes Olof Eriksson i Hyngelsb\u00f6le (H\u00e5ngredtzb\u00f6le)<\/strong>, Nordmaling. Om honom kan man bara gissa sig till hur han levde. Man kan bara anta att han levde som torpare. Som torpare bodde man tillsammans med g\u00e5rdens djur i det enda rummet som torpet eller g\u00e5rden hade. D\u00e4r kunde finnas b\u00e5de grisar och getter – och givetvis r\u00e5ttor. F\u00f6nstren var t\u00e4ckta av galler eller utsp\u00e4nda djurtarmar, och eftersom det ofta inte fanns n\u00e5gon skorsten, var det ofta r\u00f6kigt och sotigt. Vilket gjorde att det alltid var m\u00f6rkt inomhus.<\/p>\n

Vid Hyngelsb\u00f6le rinner L\u00f6gde\u00e4lven vilket f\u00f6rmodligen gjorde \u00f6verlevnad enklare n\u00e4r man hade tillg\u00e5ng till fisk \u00e5ret runt. Det var d\u00e5 som nu \u00e4ven bj\u00f6rnrika trakter.<\/p>\n

1510 var \u00a0Sverige fortfarande katolskt. S\u00e5 v\u00e5r Olof Eriksson var katolik och gick d\u00e5 i Nordmalings kyrka. Den byggdes redan 1480.
\n\"\"<\/em>
\nNordmalings kyrka byggd 1480<\/strong><\/em><\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

Vad man d\u00e4remot vet var att kyrkan spelade en v\u00e4ldigt stor roll f\u00f6r m\u00e4nniskorna som levde p\u00e5 1500-talet. Pr\u00e4sten var den enda som hade n\u00e5gon form av utbildning. Men predikan var p\u00e5 latin, ingen vanlig m\u00e4nniska f\u00f6rstod n\u00e5got av vad som sades. Det fanns inga b\u00e4nkar och stolar i kyrkan, f\u00f6rsamlingen fick st\u00e5 upp under predikan. Men predikan var i geng\u00e4ld ganska kort.<\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

Olof Eriksson tr\u00e4ffade \u00e4ven han en f\u00f6r oss ok\u00e4nd kvinna som han gifte sig med. Men under Olofs uppv\u00e4xt hade nu Sverige blivit protestantiskt. Olof och hans fru fick en son 1540<\/strong> som d\u00f6ptes till Lars Olofsson<\/strong>. \u00c4ven han levde sitt liv i Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling. \u00c4ven han som torpare\/bonde.<\/p>\n

Som torpare\/bonde levde man p\u00e5 det som naturen gav svamp, n\u00f6tter och b\u00e4r, br\u00f6d bakad av r\u00e5gmj\u00f6l, kornmj\u00f6l och rovmos var basvaror. Potatis fanns inte f\u00f6rr\u00e4n p\u00e5 1850-talet. Mestadels \u00e5t man br\u00f6d, gr\u00f6t och v\u00e4lling M\u00e4nniskorna p\u00e5 1500-talet var mer eller minder vegetarianer, mer \u00e4n tv\u00e5 tredjedelar av den mat en person \u00e5t under ett \u00e5r kom fr\u00e5n spannm\u00e5l. Den sista tredjedelen delades mellan fisk och k\u00f6tt i n\u00e4mnd ordning. Maten r\u00f6ktes, torkades eller saltades f\u00f6r att h\u00e5llas f\u00e4rsk. \u00d6l var den vanligaste drycken, en vuxen drack ungef\u00e4r 4 liter \u00f6l varje dag. Varje g\u00e5rd bryggde sin egen \u00f6l eller mj\u00f6d. Br\u00f6den man \u00a0bakade tr\u00e4ddes upp p\u00e5 en st\u00e5ng och h\u00e4ngdes i taket. P\u00e5 s\u00e5 vis h\u00f6ll sig br\u00f6det torrt och inga r\u00e5ttor kom \u00e5t det.<\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

\"\"
\nTyp 1500-tals br\u00f6d<\/strong><\/em><\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

Tallrikar existerade inte, utan grytan sattes direkt p\u00e5 bordet och alla hade var sin sked och kniv och \u00e5t direkt ur grytan. Till grytan br\u00f6t man br\u00f6d och \u00e5t.<\/p>\n

N\u00e4r Lars Olofsson<\/strong> (f\u00f6dd 1540)\u00a0 var ca 33 \u00e5r 1573, gifte han sig med en f\u00f6r sl\u00e4kten ytterligare en ok\u00e4nd dam.<\/p>\n

De fick tv\u00e5 s\u00f6ner:<\/p>\n

Erich Larsson<\/strong> f\u00f6dd ca 1574<\/strong> Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling<\/strong>
\n\u00d6sten Larsson f\u00f6dd ca 1580 Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling<\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

\"\"<\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

Erich Larsson f\u00f6dd 1574, Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling, \u00a0\u2020 \u00a0ca 1645 \u00a0\u00a071 \u00e5r<\/h3>\n

Erich Larsson<\/strong> som var Lars Olofssons<\/strong> f\u00f6rsta son, kom att \u00f6verta g\u00e5rden 1607<\/strong> och levde sitt liv i Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling. Redan i slutet p\u00e5 1500-talet tiden fanns det utl\u00e4ndska resen\u00e4rer som reste runt i olika delar av v\u00e4rlden och skrev reseskildringar om vad de s\u00e5g och upplevde. En man som gjorde det var en borgare fr\u00e5n Ulm i Tyskland och hette Samuel Kieschel. Vintern 1589 reste han fr\u00e5n Sk\u00e5ne i s\u00f6der till Stockholm landv\u00e4gen f\u00f6r att p\u00e5 v\u00e5ren ta sj\u00f6v\u00e4gen tillbaka till Tyskland. 1589 sl\u00e5r han f\u00f6lje med ett antal resande k\u00f6pm\u00e4n och genom Samuel f\u00e5r man en bild av livet p\u00e5 landet. Samuel skriver f\u00f6ljande:<\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

\u201c D\u00e5 vi skulle sova, redde vi v\u00e5r s\u00e4ngplats p\u00e5 golvet. Icke alenast m\u00e4nnen med hustrur och barn ligga vintertid i stugan utan ocks\u00e5 hundar och katter, samt ungboskap s\u00e5som lamm, kalvar och getter och duvor finnas d\u00e4r inne.<\/h6>\n
Och vad som \u00e4r olustigast, unga grisar som giva en stark lukt ifr\u00e5n sig och gemenligen h\u00e5lla till mitt i stugan, och som komma om natten och slicka en i ansiktet, s\u00e5 att f\u00f6r elak smak och stank man f\u00f6rr blir m\u00e4tt f\u00f6r en ringa penning \u00e4n av den b\u00e4sta m\u00e5ltid\u201d<\/h6>\n

Samuel Kieschel\u00a0 \u00e5terkommer till denna f\u00f6r honom fruktansv\u00e4rda \u00f6vernattning n\u00e4r han sammanfattar sin resa genom Sverige:<\/p>\n

\u201c Alla tr\u00e4ngdes samman i stugan, d\u00e4r elden gjordes upp 3 timmar innan gryningen och rummet blev s\u00e5 varmt att de som var inomhus kunde g\u00e5 i bara linnet trots att det utomhus var s\u00e5 kallt att sm\u00e5 boskapen riskerade att f\u00f6rfrysa och d\u00e4rf\u00f6r fick vara inne\u201d<\/h6>\n<\/div><\/section><\/div>\n

\"\"
\nIllustration av Outhi\u00e9r 1736 f\u00f6rest\u00e4llande interi\u00f6r av hus i Torne\u00e5 fr\u00e5n 1736<\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

N\u00e4r Samuel Kieschel. Beskriver befolkningen \u00e5terkommer han g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng till de svenska kvinnorna: \u201c Svenskorna drack g\u00e4rna \u00f6l och var vackra som Zigenerskor\u201d.<\/p>\n

Det finns fler skildringar om hur Sverige s\u00e5gs med utl\u00e4ndska \u00f6gon. Ur en schlesisk adelsmans dagbok i Sverige p\u00e5 1590-talet , Erik LASSOTA, gjorde anteckningar om det land, d\u00e4r han mot sin vilja kom att vistas n\u00e5gon tid, f\u00f6rtj\u00e4na att ber\u00f6ras.<\/p>\n

Mannen inf\u00e5ngades af svenskar vid Narva och f\u00f6rdes i f\u00e4ngelse till Sverige, men innan han \u00e5ters\u00e4ndes till sitt f\u00e4dernesland, gafs honom tillf\u00e4lle att g\u00f6ra \u00e5tskilliga iakttagelser. Landet \u00e4r fattigt p\u00e5 konstverk \u2014 blott \u00bbSankt G\u00f6ran och draken\u00bb i St. Nikolaus beundrar han \u2014 men rikt p\u00e5 villebr\u00e5d, bj\u00f6rn, varg, lo, \u00e4lg, r\u00e5djur, r\u00e4f p\u00e5 berg och i skogar.<\/p>\n

Han talar om adelns torftighet p\u00e5 en tid, d\u00e5 adelsm\u00e4nnen b\u00f6rja skapa sig tillnamn, om b\u00f6nderna, af hvilka m\u00e5nga f\u00f6refalla honom kloka, om g\u00e4stfriheten p\u00e5 landet, d\u00e4r pr\u00e4stbost\u00e4llen och bondg\u00e5rdar tj\u00e4na som v\u00e4rdshus och v\u00e4rden och v\u00e4rdinnan intaga h\u00f6gs\u00e4tet med fordran p\u00e5 skyldig v\u00f6rdnad, hvar f\u00f6rutan g\u00e4sten ej blir v\u00e4l f\u00f6rpl\u00e4gad.<\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

\"\"
\nIllustration av Magalotti 1674 – Baderskor i badstugan<\/strong><\/em><\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

\u00bbStugorna \u00e4ro l\u00e5ga, och \u00e4ga ofta blott ett f\u00f6nster \u00e4nda upp under det af br\u00e4der, bj\u00f6rkn\u00e4fver och jord t\u00e4ckta taket. Fr\u00e4mlingar och hemfolk, m\u00e4n och kvinnor sofva om hvarandra i stugan och b\u00e5da tillsammans i badstugan, s\u00e5 som det \u00e4nnu sker den dag som i dag \u00e4r p\u00e5 vissa trakter i \u00d6sterbotten, d\u00e4r man skulle blifva sedligt uppr\u00f6rd, om n\u00e5gon k\u00e4nde sig generad af denna hederliga och primitiva enkelhet.<\/p>\n

Han uttrycker sitt gillande af landets kvinnor, som \u00e4ro \u00bbl\u00e4tta att tala med\u00bb och hvilka, f\u00f6rutom att de koka och spinna, utf\u00f6ra allt bak, all slakt och brygd, \u00bbs\u00e5 att det ej finnes s\u00e4rskilda bagare och bryggare\u00bb. Men han s\u00e4ger ocks\u00e5, att \u00bbfolket i allm\u00e4nhet \u00e4r spetsfundigt, arglistigt och misst\u00e4nksamt, den ene tror ej den andre och ligger mycket \u00e5t fylleri\u00bb. De anv\u00e4nda br\u00e4nnvin och \u00f6l och \u00bben \u00f6rt, som kallas pors och som g\u00f6r en alldeles tung och yr i hufvudet\u00bb.<\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

N\u00e4r Erik \u00e4r 31 \u00e5r 1605 st\u00e5r det i domboken att Erik f\u00e5r b\u00f6ta 40 mark saker f\u00f6r det han emot f\u00f6rbud s\u00e5lt Cronans skinvaror. 40 mark saker – innebar att han inte beh\u00f6vde betala i mynt utan i saker s\u00e5som spannm\u00e5l etc.<\/p>\n

\"\"\u00a0 \u00a0 \"\"
\n1 Mark fr\u00e5n 1606<\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

\"\"
\n1600-tals g\u00e5rd i \u00c5ngermanland – Gammelg\u00e5rden. S\u00e5 kan Eriks g\u00e5rd ha sett ut.<\/strong><\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

N\u00e5gon g\u00e5ng ca 1606 gifter sig Erik 32 \u00e5r. \u00c4ven Erik gifter sig med en f\u00f6r oss ok\u00e4nd dam. Kvinnor hade inte s\u00e5 stort v\u00e4rde p\u00e5 den h\u00e4r tiden och var omyndigf\u00f6rklarade. \u00c4ndast om en kvinna blev \u00e4nka blev hon myndig, men gifte hon om sig blev hon omyndigf\u00f6rklarad igen. Kanske det \u00e4r anledninegn att kvinnors namn inte skrevs in i kyrkob\u00f6ckerna. Kvinnor fick inte sjunga i kyrkk\u00f6ren i kyrkan. Man anv\u00e4nde ist\u00e4llet unga pojkar som inte kommit in i puberteten som sopraner.<\/p>\n

Lars Eriksson 1607<\/strong>\u00a0 – Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling
\nOlof \u00a0Eriksson ca 1610 –\u00a0<\/strong> Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 D\u00f6d 1683 –\u00a0 73 \u00e5r<\/strong>
\nM\u00e5rten Eriksson ca 1612<\/strong> – Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling\u00a0 \u00a0 \u00a0 D\u00f6d 1669 –\u00a0 67 \u00e5r<\/strong>
\nM\u00e4rit Eriksdotter ca 1614<\/strong>\u00a0 – Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling<\/p>\n

*1607<\/strong> omn\u00e4mns Erik 33 \u00e5r som bonde i Hyngelsb\u00f6le. F\u00f6rmodligen har han d\u00e5 tagit \u00f6ver sin fars g\u00e5rd. Om det var pga av \u00e5lderdom eller d\u00f6dsfall vet man inte<\/p>\n

* 1609<\/strong> st\u00e5r det i Skjutsf\u00e4rdsl\u00e4ngden att Erich \u00e4r \u201cknect\u201d. \u00a0F\u00f6rmodligen var Erich \u00a0\u00e4gare till en s\u00e5dan h\u00e4r musk\u00f6t. Denna musk\u00f6t ( bild nedan) \u00e4r fr\u00e5n 1610.<\/p>\n

\"\"\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \"\"
\nMusk\u00f6t fr\u00e5n ca 1610<\/strong><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

V\u00e4rja fr\u00e5n 1600<\/strong><\/p>\n

\u00a0\u00c5r 1611<\/strong> betalar Erich Larsson 3 daler i Tremarkhj\u00e4lp och 2 daler i skjutsf\u00e4rd.\u00a0 Skjutsf\u00e4rd innebar att skjutsa Hans Excellens Greffwe Gustav Gustavsson vart han ville \u00e5ka, n\u00e4r han s\u00e5 behagade.<\/p>\n

Erich var \u00e4ven en god granne. N\u00e4r hans n\u00e4rmaste granne H\u00e5kan Siulsson hamnade i \u201cn\u00f6d\u201d 1611, k\u00f6pte han av H\u00e5kan 10 marker jord, men l\u00e4t H\u00e5kan bruka den. F\u00f6re 1665 f\u00f6rekom lokala m\u00e5tt i olika landsdelar och samma m\u00e5ttben\u00e4mning kunde ha olika inneb\u00f6rd. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det sv\u00e5rt att veta hur mycket mark Erich egentligen k\u00f6pte av H\u00e5kan. Inte f\u00f6rr\u00e4n 1665 beslutade man om ett enhetligt m\u00e5ttsystem.<\/p>\n

\u00c5r 1618<\/strong> hamnade grannen H\u00e5kan Siulsson i klammeri med r\u00e4ttvisan och d\u00f6ms f\u00f6r hor att mista livet. Straffet var d\u00f6dsstraff och tingsr\u00e4tterna d\u00f6mde ocks\u00e5 d\u00f6dsstraff men n\u00e4stan alltid omvandlade hovr\u00e4tten straffet till b\u00f6ter. Generellt var b\u00f6tesbeloppet 80 daler f\u00f6r den gifta och 40 daler f\u00f6r den ogifta. Detta var mycket h\u00f6ga b\u00f6ter som inte alltid kunde betalas. D\u00e5 omvandlades straffet till kroppsstraff. F\u00f6r kvinnan vanligen sp\u00f6straff men f\u00f6r mannen i regel gatlopp. Sex gatlopp motsvarade d\u00e5 80 daler.( Inneb\u00f6rden av ett gatlopp var att den d\u00f6mde tvingades springa mellan rader av ett stort antal m\u00e4n som slog med k\u00e4ppar. Ett gatlopp r\u00e4knades s\u00e5 att man m\u00e5ste springa fram och tillbaka. Det var inte sj\u00e4lvklart att en m\u00e4nniska skulle \u00f6verleva. Slog man inte h\u00e5rt nog fick man sj\u00e4lv som straff springa gatlopp) \u00a0H\u00e5kan Siulsson \u00e4gde mark s\u00e5 han s\u00e5lde ytterligare 10 marker jord till Erich efter sin dom 1618 s\u00e5 han kunde betala sina b\u00f6ter. Pigan p\u00e5 g\u00e5rden som han hade ihop det med blev d\u00f6md till kyrk tj\u00e4nst. H\u00e5kan Siulsson var en \u00e5terfallsf\u00f6rbrytare och blev d\u00f6md f\u00f6r hor ytterligare tre g\u00e5nger. Han d\u00f6mdes till d\u00f6den tre g\u00e5nger till. Men som en katt som har nio liv \u00f6verlevde han d\u00f6dsstraffen och fick d\u00f6dsstraffen omvandlade till b\u00f6ter. Han fick b\u00f6ta sammanlagt 280 mark.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Tidsenliga kl\u00e4der fr\u00e5n 1600-talets b\u00f6rjan.<\/em><\/strong><\/p>\n

Erich Larsson<\/strong> med familj, livn\u00e4rde sig som bonde och \u00e5r 1620 st\u00e5r f\u00f6ljande i boskapsl\u00e4ngden om honom: Erik Larsson har 1 h\u00e4st, 1 stod, 8 kor, 4+2 f\u00e5r, 1 bock,2+2 getter 1 svin. Erich kom nog fr\u00e5n en ganska v\u00e4lbest\u00e4lld familj. Han hade det gott st\u00e4llt med s\u00e5 mycket djur. \u00a0Erich var vad vi idag skullle kalla f\u00f6r aff\u00e4rsman. Han k\u00f6pte upp mark intill sin egen och g\u00e5rden v\u00e4xte.<\/p>\n

Erich<\/strong> fick ocks\u00e5 mer inflytande i Hyngelsb\u00f6le, han blev utsedd till n\u00e4mndeman 1618 och hade den posten till 1640. Erich blir ocks\u00e5 utn\u00e4mnd till Tolvman 1618 och 1635, f\u00f6r att bli Tolvman var man tvungen att vara bonde och ha egen jord. D\u00e5 fick man d\u00f6ma i H\u00e4radsr\u00e4tten och den bestod av just 12 m\u00e4n. De kallades \u00e4ven de 12 Edssvurne.<\/p>\n

Fransmannen Charles Ogier<\/strong> reste vintern 1634-35<\/strong> med den franska ambassad\u00f6ren Claude de Mesme, Greve av Avaux, han var Ogiers \u00f6verordnande under resan i Dalarna.<\/p>\n

\"\"
\nClaude de Mesme, Greve av Avaux<\/strong><\/p>\n

De \u00f6vernattade alltid p\u00e5 pr\u00e4stg\u00e5rdar, men denna g\u00e5ng hade Charles Ogier kommit bort fr\u00e5n sitt f\u00f6lje och k\u00f6rt vilse och fick \u00f6vernatta p\u00e5 en bondg\u00e5rd. \u00a0En stor l\u00e5ng karl med yvigt sk\u00e4gg bj\u00f6d in honom i stugan Charles Ogier\u00a0 beskriver den natten s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\u201cJag steg in i stugan och d\u00e4r jag s\u00e5g hans hustru och barn sitta framf\u00f6r brasan. De tittade nog s\u00e5 f\u00f6rundrande p\u00e5 mig och bj\u00f6d mig strax vassla att dricka., ty de hade varken \u00f6l, vin eller vatten, Den mat jag fick var ej b\u00e4ttre: en salt str\u00f6mming som den smutsiga hustrun (det \u00e4r ot\u00e4ckt att tala om) v\u00e4nde p\u00e5 halstret, samtidigt med att hon kammade ett skabbigt barn och s\u00f6g p\u00e5 fingrarna\u201d.<\/em><\/p>\n

Ogier<\/strong> var r\u00e4dd att \u201cl\u00e5ngsk\u00e4gget\u201d skulle m\u00f6rda honom och ville inte stanna i den varma men smutsiga stugan, utan l\u00e4t sig f\u00f6ras till en ot\u00e4t kammare i andra enden av g\u00e5rden d\u00e4r vindarna hade fritt spelrum. Allt gick emellertid v\u00e4l, och n\u00e4sta dag ledde bonden \u201cden gode mannen\u201d, fransmannen tillbaka till hans s\u00e4llskap.<\/p>\n

Ovanp\u00e5 krigen kom s\u00e5 missv\u00e4xterna 1632-1634. Troligen orsakad av b\u00e5de bristen p\u00e5 arbetsfolk och p\u00e5 tillf\u00e4lliga klimatf\u00f6r\u00e4ndringar. Det blev b\u00e5de svalare och fuktigare, vilket
\nledde till f\u00f6r\u00f6dande frostskador. Vad Magalotti<\/strong> fick erfara var vad som kom i k\u00f6lvattnet efter missv\u00e4xt\u00e5ren.<\/p>\n

\"\"Erich Larsson<\/strong> var bonde till 1644<\/strong>. S\u00e5 1645 tar son nr. 2 Olof Eriksso<\/strong>n \u00f6ver g\u00e5rden. Var fadern n\u00e4mndeman s\u00e5 togs \u00e4ven det \u00f6ver av den sonen som tog \u00f6ver g\u00e5rden, s\u00e5dana \u00e4mbeten \u00e4rvdes ofta.<\/p>\n

Erich Larsson blev ca 71 \u00e5r.<\/strong><\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

Olof Eriksson f\u00f6dd ca 1610, Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling, \u00a0\u00a0\u2020 1683 \u00a0\u00a0\u00a0\u00a073 \u00e5r<\/strong><\/h3>\n

\"\"Olof Ersson=Eriksson<\/strong>, var en storbonde i Hyngelsb\u00f6le<\/strong> redan fr\u00e5n f\u00f6dseln. 1645 hade g\u00e5rden 14 1\/2 seland, 10 seland \u00a0+ 4\u00bd seland i Tob\u00f6le. 1 Seland \u00e4r 3458 kvm eller 0.35 ha. Olof Eriksson var allst\u00e5 ingen liten bonde han hade sammanlagt 10 ha mark. Vi kan allts\u00e5 med glimten i \u00f6gat s\u00e4ga att vi kommer fr\u00e5n en storbonde sl\u00e4kt. F\u00f6rmodligen var han \u00e4gare till en hel del skog ocks\u00e5. Men som alla storb\u00f6nder var han ekonomisk.<\/p>\n

Hyngelsb\u00f6le \u00e4r k\u00e4nt f\u00f6r sitt fina fiskevatten. \u201cLaxens dag<\/strong>\u201d i Hyngelsb\u00f6le drar varje \u00e5r ca 200 fiskare till de gamla vattnen d\u00e4r v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der la ut sina laxtinnor. P\u00e5 1600-talet var en stor by 4-5 g\u00e5rdar byggda n\u00e4ra varandra.<\/p>\n

1600-tals g\u00e5rden Tjarn i Hyngelsb\u00f6le<\/strong><\/p>\n<\/div><\/section><\/div>\n

N\u00e5gon g\u00e5ng ca 1649<\/strong> gifter sig Olof Eriksson<\/strong> med Brita Larsdotter<\/strong> fr\u00e5n Brattsfors i Nordmaling. Det \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen vi vet vem frun i huset \u00e4r. Det \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rsta g\u00e5ngen namnet Lars kommer in i sl\u00e4kten. De d\u00f6per en av sina s\u00f6ner till Lars efter Britas far.<\/p>\n

Olof och Brita fick 5 barn tillsammans:
\n<\/strong>Erik Olofsson ca 1650\u00a0 – Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u2020 \u00a0\u00a010 nov 1723 \u00a0 ca 73 \u00e5r
\n<\/strong>Olof \u00a0Olofsson ca 1650 – Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u2020 \u00a0\u00a01708\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 ca 58 \u00a0\u00e5r
\nLars Olofsson ca 1650 – Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u2020
\n<\/strong>Brita Olofsdotter 1657\u00a0 – Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0\u2020 \u00a0\u00a01736\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 ca 76 \u00e5r
\nDordea Olofsdotter ca 1660 –\u00a0 Hyngelsb\u00f6le, Nordmaling \u2020 \u00a0\u00a0\u00a01721\u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0 \u00a0ca 61 \u00e5r<\/p>\n

Ur domboken 17 februari 1649<\/strong> kan man utl\u00e4sa att Olof<\/strong> var en storbonde, men med drag av storbonden i \u201cRaskens. De hade soldat torp som skulle rustas upp och soldaterna skulle ha sin r\u00e4ttm\u00e4tiga del av uts\u00e4de mm. Olof Ersson hamnar i r\u00e4tten d\u00e4r soldaten Per Larsson i Hyngelsb\u00f6le vill g\u00f6ra f\u00f6rb\u00e4ttringar p\u00e5 sitt torp. D\u00e4r st\u00e5r f\u00f6ljande: \u201cAllts\u00e5 \u00e4r parterna h\u00e4r inf\u00f6r r\u00e4tten med handstr\u00e4ckning s\u00e5ledes f\u00f6rente blevo att Olof Ersson skall\/f\u00f6rutom kn\u00e4cktst\u00e5ndet\/ giva ben\u00e4mnda sin soldat – 20 daler kmt i villgode. (kmt=kopparmynt)<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

M\u00e5lning av en Rummelpottspelare fr\u00e5n 1600-talet<\/strong><\/em><\/p>\n

Musik tillh\u00f6rde vardagen, man sj\u00f6ng och trallade oavsett om man satt framf\u00f6r spinnrocken eller var ute p\u00e5 \u00e5kern och pl\u00f6jde. 1600-talet \u00e4r k\u00e4nt f\u00f6r sina \u201cskillingtryck\u201d. Det var ett h\u00e4fte som kostade en shilling och som bara inneh\u00f6ll texter som oftast handlade om n\u00e5got som h\u00e4nt. Till varje text stod det vilken k\u00e4nd melodi som texten skulle sjungas till. Skillingtryck \u00e4r uppbyggda p\u00e5 samma s\u00e4tt som v\u00e5ra \u201csnapsvisor\u201d.<\/p>\n

Instrumenten som man anv\u00e4nde var fl\u00f6jt, fiol, mungiga och rummelpott. Rummelpott var en sorts trumma gjord av en kruka man sp\u00e4nt skinn \u00f6ver.<\/p>\n

\"\"
\nTeckning av resande Italienaren Lorenzo Magalotti 1674<\/strong><\/em>
\n Tre skatteb\u00f6nder och en pojke.<\/strong><\/em><\/p>\n

Olof dras \u00e5ter igen inf\u00f6r tinget den 13 februari 1665. Denna g\u00e5ng beskyller han tillsammans med Jacob Larsson i Bressebacka, P\u00e5l P\u00e5lsson och Per Eskilsson i Agn\u00e4s, Johan Nilsson i Djupsj\u00f6 att Olof Svenssons hustru R\u00e5gjierd f\u00f6r l\u00f6vjeri och trollkonst<\/strong>. Anledningen till denna beskyllning \u00e4r att hon enligt dessa m\u00e4n haft st\u00f6rre nytta av sin boskap \u00e4n vad de andra har haft av sin boskap. Ingen hade sett henne g\u00f6ra n\u00e5got speciellt med sin djur, men n\u00e5got hade hon s\u00e4kert gjort.<\/p>\n

\u00c4ven M\u00e5rten Nilsson med sin hustru och Johan Eskilsson i Orrb\u00f6le hava p\u00e5 kyrkovallen beskyllt hustru R\u00e5gjierd f\u00f6r l\u00f6vjeri och hotat henne d\u00e4rf\u00f6r Tingf\u00f6ra.<\/p>\n

Tv\u00e5 n\u00e4mndem\u00e4n Zeibbj\u00f6rn Larsson och Per Abrahamsson i \u00d6re vittnade f\u00f6r p\u00e5 R\u00e5gjierds sida talade om att R\u00e5gjierd i deras by \u00e4r uppf\u00f6dd och d\u00e4r i byn vistades i 40 \u00e5r innan hon blev gift och hela tiden st\u00e4llt sig \u00e4rlig och v\u00e4l.<\/p>\n

\u00c4ven kyrkoherden intygade att R\u00e5gjierd inte var brottslig. \u00a0Alla som beskyllt R\u00e5gjierd blev d\u00f6mda att b\u00f6ta tillsammans 40 riksdaler treskiftes. Och R\u00e5gjierd friades fr\u00e5n alla misstankar.<\/p>\n

P\u00e5 den h\u00e4r tiden var det enkelt att beskylla n\u00e5gon f\u00f6r trolldom s\u00e5 fort det gick n\u00e5got b\u00e4ttre f\u00f6r n\u00e5gon annan \u00e4n en sj\u00e4lv.<\/p>\n

S\u00e5 var det dags igen!!<\/strong><\/h3>\n

Olof had een f\u00f6rm\u00e5ga att hamna i r\u00e4tten.\u00a0 Fyra \u00e5r senare den 2 april 1669<\/strong> \u00e4r Olof inf\u00f6r tinget igen men denna g\u00e5ng f\u00f6r ett jordek\u00f6p som hans granne gjorde 1634, g\u00e4llande arvskifte efter salig Algot Svensson i Hyngelsb\u00f6le. Jorden det r\u00f6rde sig om var en st\u00e5ng jord som gr\u00e4nsade till Olofs marker. Den marken s\u00e5ldes senare till Erich och brukades \u00e4ven av sonen Olof. Olof f\u00e5r beh\u00e5lla sin mark trots att M\u00e4rit Ersson har l\u00e4mnat in klander.<\/p>\n

Lawrence Magalotti – En sann tillbaka blick i 1600-talets Sverige<\/strong><\/h3>\n

\"\"
\nLorenzo Magalotti<\/strong><\/em><\/p>\n

Sommaren 1674<\/strong> reste en Italienare vid namn Lorenzo Magalotti runt i Sverige. Idag hade han ansetts som spion och utvisats. Men 1774 kunde fick man ta reda p\u00e5 vad man ville om Sverige. Han beskrev utf\u00f6rligt vad v\u00e5ra politiker tyckte och t\u00e4nkte, all information han kunde f\u00e5 om v\u00e5ra milit\u00e4ra st\u00e4llningar m.m. Han skrev ocks\u00e5 om hur b\u00f6nderna bodde p\u00e5 landet. Boken inneh\u00e5ller 87 handskrivna ark varav 21 illustrationer.<\/p>\n

Magalottis illustrationer \u00e4r som nutidens fotografier. Han ritade av det han s\u00e5g p\u00e5 sin resa genom Sverige. \u00c4ven det som han inte tyckte om personligen. D\u00e4rigenom ger det en ganska trov\u00e4rdig bild av 1670-talets Sverige. Han skrev f\u00f6ljande:<\/p>\n

\u201cDe fattigaste och b\u00f6ndernas bost\u00e4der \u00e4r av ett \u00e4nnu tarvligare byggnads\u00e4tt \/ \u00e4n stadsbornas \/. I den uppf\u00f6res endast eldstaden av tegel \/ taken t\u00e4cks med n\u00e4ver och \u00f6ver det hela l\u00e4ggas torvor med gr\u00e4s. <\/em>
\nD\u00e5 detta gr\u00f6nskar om v\u00e5ren och sommaren, ger det ett utseende av en \u00e4ng och \u00e4r en sk\u00f6nhet f\u00f6r \u00f6gat, s\u00e5 vitt det \u00e4r m\u00f6jligt under s\u00e5dana f\u00f6rh\u00e5llanden\u201d<\/em><\/p>\n

\"\"
\nMagalottis illustration 1674:<\/strong><\/em>
\nExteri\u00f6r av timrad stuga med torvt\u00e4ckt tak.
\nI de \u00f6ppna f\u00f6nstren en kvinna med tr\u00e4stop och en man.
\nFramf\u00f6r huset en man med yxa \u00f6ver axeln.<\/p>\n

Magalotti skrev inte som de tidigare reseskildringarna beskrev, den svenska g\u00e4stfriheten utan karaktiserar svenskarna som l\u00e4ttrogna, misst\u00e4nksamma, h\u00f6gdragna och dessutom:<\/p>\n

\u201cDe \u00e4r ocks\u00e5 lata samt l\u00e5ngsamma i att fatta beslut i fr\u00e5ga om det de b\u00f6r g\u00f6ra. De g\u00f6r anspr\u00e5k p\u00e5 ers\u00e4ttning f\u00f6r minsta sm\u00e5sak\u201d h\u00f6gdragna och dessutom l\u00f6smynta hvad hemligheter betr\u00e4ffar, tungrodda och l\u00e4ttrogna. <\/em>
\n\u00bbSvenskarna\u00bb, s\u00e4ger han, \u00bb\u00e4ro fiender till m\u00f6dan, och om man vill att de skola arbeta, \u00e4r det n\u00f6dv\u00e4ndigt att de n\u00e4stan f\u00f6rg\u00e5s af brist och\u2019umb\u00e4randen.\u00bb Som bevis p\u00e5 deras l\u00e4ttrogenhet pekar han p\u00e5 h\u00e4xprocesserna: \u00bbAldrig f\u00e5r man h\u00f6ra talas om annat \u00e4n trolldom i de norra provinserna . . . H\u00e4mndlystnad och f\u00f6rtal vinna h\u00e4r terr\u00e4ng\u201d<\/em><\/p>\n

\"\"
\nMagalottis illustration 1674: Norrl\u00e4nningar<\/strong><\/em><\/p>\n

Eftersom det var Olofs f\u00f6rstf\u00f6dda son Erik<\/strong> som skulle ta \u00f6ver g\u00e5rden bodde Erik kvar p\u00e5 g\u00e5rden i Hyngelsb\u00f6le. \u00a01675 gifter sig Erik d\u00e5 25 \u00e5r med Mareta Olofsdotter fr\u00e5n J\u00e4rn\u00e5s, Nordmaling.<\/strong><\/p>\n

1679<\/strong> \u00e4r fadern Olof Ersson fortfarande Tolvman \u00a0i Hyngelsb\u00f6le. Olofs tredje son Lars Olofsson vill d\u00e4remot resa till Stockholm. P\u00e5 denna tiden var man tvungen att be Tinget om ett utresepass om man ville l\u00e4mna socknen oavsett orsak. P\u00e5 s\u00e5 vis h\u00f6ll man reda p\u00e5 och h\u00f6ll kvar folket s\u00e5 att man hela tiden hade tillg\u00e5ng till pigor och dr\u00e4ngar.<\/p>\n

Lars Olofsson<\/strong> nekas av Tinget att resa till Stockholm men han \u00e5ker \u00e4nd\u00e5. Lars tar sig norr \u00f6ver till Ume\u00e5 d\u00e4r han \u00e5ker med Borgaren \u00d6sten \u00d6stensson per b\u00e5t till S\u00f6der i Stockholm eller d\u00e4romkring.<\/p>\n

\"\"\u00a0 \u00a0 \"\"
\nBild till v\u00e4nster: Magalottis illustration fr\u00e5n 1674<\/em><\/strong> visar ett\u00a0 sk\u00e4rg\u00e5rdsfartyg, kanske ett s\u00e5dant Lars rymde till Stockholm med. Den har sydd bordl\u00e4ggning\u00a0 av rep. Dvs. bordl\u00e4ggningen bands ihop med rep.<\/p>\n

Bild till h\u00f6ger: M\u00e5lning efter Willem Swiddes gravyr ”Stockholm fr\u00e5n Kastellholmen fr\u00e5n 1693\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n

S\u00e5 den 12 mars 1679<\/strong> \u00e4r det dags f\u00f6r fadern Olof Ersson att g\u00e5 till Tinget igen. Olof har l\u00e5tit sin son Lars nr. tre i barnaskaran \u00a0att resa fr\u00e5n \u00a0byn utan utresepass. \u00a0Eftersom Olof \u00e4r en Tolvman och \u00e4r v\u00e4l insatt i lagar och f\u00f6rordningar, ser de \u00f6vriga i Tinget inte detta brott med blida \u00f6gon. Han d\u00f6ms till att b\u00f6ta ……. och sonen Lars Olofsson tages under Kungl. Majts. Brev f\u00f6r l\u00f6sdriveri.<\/p>\n

Fadern Olof var en v\u00e4ldigt flitig man i Tinget, den 29 mars 1682,\u00a0<\/strong> 72 \u00e5r gammal \u00e4r han d\u00e4r igen och klagar p\u00e5 att byam\u00e4n fr\u00e5n L\u00f6de och Moo har sina laxtinnor f\u00f6r l\u00e4nge i L\u00f6ge\u00e5\u00e5hn.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Laxtinna<\/strong><\/em><\/p>\n

Man fick ha sina laxtinnor i vattnet i max 1 1\/2 dygn, dessa m\u00e4n hade haft sina laxtinnor i vattnet i 6 dygn och t\u00e4ppt till vattenfl\u00f6det. Varje g\u00e5rd hade sitt fiskevatten och det var deras levebr\u00f6d, s\u00e5 det var \u00a0v\u00e4ldigt viktigt att dessa lagar f\u00f6ljdes.<\/p>\n

\"\"N\u00e5gon g\u00e5ng mellan \u00a0april 1682 och mars 1683 d\u00f6r b\u00e5de Olof och hans fru Brita p\u00e5 g\u00e5rden i Hyngelsb\u00f6le.\u00a0\u00a0<\/strong><\/p>\n

Magalotti<\/strong> var en riktig \u201dsvensk k\u00e4nnare\u201d som tog pulsen p\u00e5 det svenska livet p\u00e5 landet och i staden. Han tyckte mycket om allt och tur \u00e4r v\u00e4l det att han satte det p\u00e5 pr\u00e4nt. Som en sista redog\u00f6relse om vad Magalotti ans\u00e5g om den svenska arkitekturen s\u00e5 skrev han f\u00f6ljande:<\/p>\n

”Man bygger storartadt. Svenska arkitekter resa till Italien, men deras klena beg\u00e5fning \u00e4r \u00f6iverm\u00e4ktig den goda l\u00e4rdomen. Sl\u00f6seriet \u00e5stadkommer skulder, men man kr\u00e4fver og\u00e4rna adeln. De l\u00e4gre klasserna d\u00e4remot \u00e4ro mera sparsamma och l\u00e4mpa sig genom sin h\u00e4rdighet f\u00f6r krig. Men n\u00e5gon dristighet som verkligen f\u00f6rtj\u00e4nar detta namn finner han ej. \u00bbH\u00f6gst s\u00e4llan gripa de till vapen, fast\u00e4n de s\u00e4ga hvarandra kr\u00e4nkande ord med v\u00e4rjan vid sidan.\u00bb Umg\u00e4ngeslifvet best\u00e5r endast i dryckeslag. Man k\u00e4nner ej andra \u00bbconversazioni\u00bb \u00e4n med glaset i hand.<\/p>\n

Och f\u00f6rh\u00e5llandet m\u00e4nniskor emellan betecknas med detta uttalande om Karl Gustaf Wrangel: \u00bbHan \u00e4r allm\u00e4nt \u00e4lskad, d. v. s. han \u00e4r ej hatad, hvilket \u00e4r det enda s\u00e4tt, hvarp\u00e5 denna nation f\u00f6rm\u00e5r \u00e4lska.”<\/p>\n

Inte mycket man kan s\u00e4ga om detta!!!<\/p>\n

Vill du l\u00e4sa mer grundligt vad dessa m\u00e4n skrivit om sin tid i Sverige p\u00e5 16-1700 talet s\u00e5 finns boken att l\u00e4sa h\u00e4r:
\nVad utl\u00e4ndska resen\u00e4rer sagt om Sverige<\/a><\/p>\n

Vad h\u00e4nde sedan ?\u00a0 \u00a0Forts\u00e4ttning Sl\u00e4kten Nordvall 1650 – 1855<\/strong><\/a><\/h3>\n

\u00a0<\/em><\/strong><\/p>\n<\/div><\/section><\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_uag_custom_page_level_css":"","wpm_timeformat":"","_wpm_styles":"","footnotes":""},"class_list":["post-60","page","type-page","status-publish","hentry"],"yoast_head":"\nNordvall 1510 - 1650 - LarsNordvall.se<\/title>\n<meta name=\"robots\" content=\"index, follow, max-snippet:-1, max-image-preview:large, max-video-preview:-1\" \/>\n<link rel=\"canonical\" href=\"https:\/\/larsnordvall.se\/en\/nordvall-1510-1650\/\" \/>\n<meta property=\"og:locale\" content=\"en_US\" \/>\n<meta property=\"og:type\" content=\"article\" \/>\n<meta property=\"og:title\" content=\"Nordvall 1510 - 1650 - LarsNordvall.se\" \/>\n<meta property=\"og:url\" content=\"https:\/\/larsnordvall.se\/en\/nordvall-1510-1650\/\" \/>\n<meta property=\"og:site_name\" content=\"LarsNordvall.se\" \/>\n<meta property=\"article:modified_time\" content=\"2025-09-30T20:22:18+00:00\" \/>\n<meta property=\"og:image\" content=\"https:\/\/media.larsnordvall.se\/2024\/10\/larsmagnus_banner.jpg\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:width\" content=\"1000\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:height\" content=\"180\" \/>\n\t<meta property=\"og:image:type\" content=\"image\/jpeg\" \/>\n<meta name=\"twitter:card\" content=\"summary_large_image\" \/>\n<meta name=\"twitter:label1\" content=\"Est. reading time\" \/>\n\t<meta name=\"twitter:data1\" content=\"29 minutes\" \/>\n<script type=\"application\/ld+json\" class=\"yoast-schema-graph\">{\"@context\":\"https:\\\/\\\/schema.org\",\"@graph\":[{\"@type\":\"WebPage\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/larsnordvall.se\\\/nordvall-1510-1650\\\/\",\"url\":\"https:\\\/\\\/larsnordvall.se\\\/nordvall-1510-1650\\\/\",\"name\":\"Nordvall 1510 - 1650 - LarsNordvall.se\",\"isPartOf\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/larsnordvall.se\\\/#website\"},\"primaryImageOfPage\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/larsnordvall.se\\\/nordvall-1510-1650\\\/#primaryimage\"},\"image\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/larsnordvall.se\\\/nordvall-1510-1650\\\/#primaryimage\"},\"thumbnailUrl\":\"http:\\\/\\\/media.larsnordvall.se\\\/2024\\\/10\\\/larsmagnus_banner.jpg\",\"datePublished\":\"2020-10-26T21:11:16+00:00\",\"dateModified\":\"2025-09-30T20:22:18+00:00\",\"breadcrumb\":{\"@id\":\"https:\\\/\\\/larsnordvall.se\\\/nordvall-1510-1650\\\/#breadcrumb\"},\"inLanguage\":\"en-US\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"ReadAction\",\"target\":[\"https:\\\/\\\/larsnordvall.se\\\/nordvall-1510-1650\\\/\"]}]},{\"@type\":\"ImageObject\",\"inLanguage\":\"en-US\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/larsnordvall.se\\\/nordvall-1510-1650\\\/#primaryimage\",\"url\":\"http:\\\/\\\/media.larsnordvall.se\\\/2024\\\/10\\\/larsmagnus_banner.jpg\",\"contentUrl\":\"http:\\\/\\\/media.larsnordvall.se\\\/2024\\\/10\\\/larsmagnus_banner.jpg\"},{\"@type\":\"BreadcrumbList\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/larsnordvall.se\\\/nordvall-1510-1650\\\/#breadcrumb\",\"itemListElement\":[{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":1,\"name\":\"Hem\",\"item\":\"https:\\\/\\\/larsnordvall.se\\\/\"},{\"@type\":\"ListItem\",\"position\":2,\"name\":\"Nordvall 1510 – 1650\"}]},{\"@type\":\"WebSite\",\"@id\":\"https:\\\/\\\/larsnordvall.se\\\/#website\",\"url\":\"https:\\\/\\\/larsnordvall.se\\\/\",\"name\":\"LarsNordvall.se\",\"description\":\"Ett Vingslag Tillbaka i Tiden!\",\"potentialAction\":[{\"@type\":\"SearchAction\",\"target\":{\"@type\":\"EntryPoint\",\"urlTemplate\":\"https:\\\/\\\/larsnordvall.se\\\/?s={search_term_string}\"},\"query-input\":{\"@type\":\"PropertyValueSpecification\",\"valueRequired\":true,\"valueName\":\"search_term_string\"}}],\"inLanguage\":\"en-US\"}]}<\/script>\n<!-- \/ Yoast SEO plugin. -->","yoast_head_json":{"title":"Nordvall 1510 - 1650 - LarsNordvall.se","robots":{"index":"index","follow":"follow","max-snippet":"max-snippet:-1","max-image-preview":"max-image-preview:large","max-video-preview":"max-video-preview:-1"},"canonical":"https:\/\/larsnordvall.se\/en\/nordvall-1510-1650\/","og_locale":"en_US","og_type":"article","og_title":"Nordvall 1510 - 1650 - LarsNordvall.se","og_url":"https:\/\/larsnordvall.se\/en\/nordvall-1510-1650\/","og_site_name":"LarsNordvall.se","article_modified_time":"2025-09-30T20:22:18+00:00","og_image":[{"width":1000,"height":180,"url":"https:\/\/media.larsnordvall.se\/2024\/10\/larsmagnus_banner.jpg","type":"image\/jpeg"}],"twitter_card":"summary_large_image","twitter_misc":{"Est. reading time":"29 minutes"},"schema":{"@context":"https:\/\/schema.org","@graph":[{"@type":"WebPage","@id":"https:\/\/larsnordvall.se\/nordvall-1510-1650\/","url":"https:\/\/larsnordvall.se\/nordvall-1510-1650\/","name":"Nordvall 1510 - 1650 - LarsNordvall.se","isPartOf":{"@id":"https:\/\/larsnordvall.se\/#website"},"primaryImageOfPage":{"@id":"https:\/\/larsnordvall.se\/nordvall-1510-1650\/#primaryimage"},"image":{"@id":"https:\/\/larsnordvall.se\/nordvall-1510-1650\/#primaryimage"},"thumbnailUrl":"http:\/\/media.larsnordvall.se\/2024\/10\/larsmagnus_banner.jpg","datePublished":"2020-10-26T21:11:16+00:00","dateModified":"2025-09-30T20:22:18+00:00","breadcrumb":{"@id":"https:\/\/larsnordvall.se\/nordvall-1510-1650\/#breadcrumb"},"inLanguage":"en-US","potentialAction":[{"@type":"ReadAction","target":["https:\/\/larsnordvall.se\/nordvall-1510-1650\/"]}]},{"@type":"ImageObject","inLanguage":"en-US","@id":"https:\/\/larsnordvall.se\/nordvall-1510-1650\/#primaryimage","url":"http:\/\/media.larsnordvall.se\/2024\/10\/larsmagnus_banner.jpg","contentUrl":"http:\/\/media.larsnordvall.se\/2024\/10\/larsmagnus_banner.jpg"},{"@type":"BreadcrumbList","@id":"https:\/\/larsnordvall.se\/nordvall-1510-1650\/#breadcrumb","itemListElement":[{"@type":"ListItem","position":1,"name":"Hem","item":"https:\/\/larsnordvall.se\/"},{"@type":"ListItem","position":2,"name":"Nordvall 1510 – 1650"}]},{"@type":"WebSite","@id":"https:\/\/larsnordvall.se\/#website","url":"https:\/\/larsnordvall.se\/","name":"LarsNordvall.se","description":"Ett Vingslag Tillbaka i Tiden!","potentialAction":[{"@type":"SearchAction","target":{"@type":"EntryPoint","urlTemplate":"https:\/\/larsnordvall.se\/?s={search_term_string}"},"query-input":{"@type":"PropertyValueSpecification","valueRequired":true,"valueName":"search_term_string"}}],"inLanguage":"en-US"}]}},"uagb_featured_image_src":{"full":false,"thumbnail":false,"medium":false,"medium_large":false,"large":false,"1536x1536":false,"2048x2048":false,"trp-custom-language-flag":false,"widget":false,"square":false,"featured":false,"featured_large":false,"extra_large":false,"portfolio":false,"portfolio_small":false,"gallery":false,"magazine":false,"masonry":false,"entry_with_sidebar":false,"entry_without_sidebar":false},"uagb_author_info":{"display_name":"larsnordvall.se","author_link":"https:\/\/larsnordvall.se\/en\/author\/larsnordvall-se\/"},"uagb_comment_info":0,"uagb_excerpt":null,"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/larsnordvall.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/60","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/larsnordvall.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/larsnordvall.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/larsnordvall.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/larsnordvall.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=60"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/larsnordvall.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/60\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4853,"href":"https:\/\/larsnordvall.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/60\/revisions\/4853"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/larsnordvall.se\/en\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=60"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}