Hur allting började 1774 …

I Sunbohammar  i närheten av Ramsberg i Västmanland föddes 1774 en pojke vid namn Peter Nyberg. Han växte upp i Sunbohammar och blev senare i livet byggmästare och mjölnare. Det låter kanske lite stort att vara mjölnare och tankarna går givetvis till en väderkvarn. Dessa kvarnar som användes under 1700-talet var en mycket enkel konstruktion och kan ha sett ut på det här viset:

Den här typen av kvarnar kallas för skvaltkvarn. Dom användes i Sverige från 1200-talet och ända in på 1900-talet. Skvaltkvarnarna användes i de små bäckar som finns i våra skogar över hela Sverige. Och framför allt på vinter när det inte fanns vare sig byggjobb eller dagsverken på gårdar i närheten var de livsnödvändiga för överlevnad för torparna.

Att vara mjölnare gjorde det enklare att sätta mat på bordet och det var en bisyssla för många fattiga torpare. Även bönderna hade det svårt vintertid, så när de kom och ville mala sin säd till mjöl hade de oftast inte några pengar utan mjölnaren fick antingen något från gården att äta eller lite extra mjöl för arbetet. Det var en livsviktig byteshandel på den tiden. Det var mestadels korn som man malde, vete var mycket ovanligt bland vanligt folk. Det var ren lyxkonsumtion.

Peter gifte sig med en flicka från Ramsberg som hette Stina Andersdotter Ramström. Som de flesta människor under den här tiden tillhörde även hon de som inte hade något överskott att tala om. Stina var född den 26 oktober 1785. Hon var bara 18 år gammal när hon gifte sig med den elva år äldre Peter år 1803. Så här skulle deras hem ha kunnat se ut.  Se bild nedan.

Tidigt 1800-tals torp

Peter och Stina fick sju barn tillsammans:

Maja 1804 – död 6 april 1818,
Gustaf  1810,
Gustafva 18 february 1815
Anders 1816
Anna Stina 1819-04-12.
Jan Eric 1822-10-24 – död 1824.
Carl Fredrik 1824-11-10.

Bild från Sunbohammar – nerlagda bruket.
Foto: Anders Johansson, Linköping

Gustafva Nyberg, Ramsberg

Född: 18 february 1815

Det är Gustafva Nybergs liv som vi ska följa. Gustafva kan man spåra genom husförhörslängder i Ramsberg, hon tog nattvarden första gången den 1 augusti och enligt hurförhörslängden sista gången den  22 oktober 1832 i Ramsbergs kyrka. Med andra ord oktober 1832 var Gustafva 17 år fortfarande bosatt i Ramsberg.

Gustafva flyttade samma år 1832 från Ramsberg, till Stockholm. Gustafva hade förmodligen fått arbete som piga eller något liknande i en av de rikare familjerna i Stockholm.

Bild saknas på Gustavfa

Bild: Ramsbergs Kyrka

Stockholm Gamla Stan ca 1900

Förmodligen genom sitt arbete hos en av Stockholms förmögnare familjer möter Gustafva en man vid namn Carl Staffan Cederschiöld. Carl Staffan var född i Lund den 19 april 1811. Han kom ifrån en välutbildad och väletablerad adlig familj. Carl Staffan är mannen som kommer att vända upp och ner på Gustafvas liv.

Carl Staffan Cederschiöld är 32 år gammal, singel och han arbetar som bataljonsläkare, M.D. Chir. Magr. vid Kungliga 1:a Lifgrenadjärregementet i Linköping. Gustafva som nu arbetet i stockholm i 9 år har nu hunnit bli 26 år gammal.

Carl Staffan och Gustafva börjar träffas i smyg och tycke uppstår. Ett sådant förhållande på denna iden måste ha ansetts vara mycket opassande i de finare familjerna i Stockholm. Trots detta motstånd tar Carl Staffan med sig Gustafva till Linköping.

Genom husförhörslängden från 1841 vet man att Gustfva har bott i Linköping från 1841 men på okänd adress. Gustafva blir med barn och flyttar till en egen lägenhet på Storgatan som Carl Staffan hyr åt henne. Carl Staffan bodde i ett annat hus i närheten även detta hus låg på Storgatan, vilket tillhörde de finare kvarteren i Linköping. Man kan bara tänka sig vilken uppståndelse detta förhållande måste ha vållat.

Carl Staffan Cederschiöld
Porträtt saknas

Högtidsuniform – 1:sta Livgrenadjärsregementet, Linköping

Uniform från 1840

Vem skulle inte se bra ut i en sådan uniform.

Carl Staffan Cederschiölds och Gustafvas Nybergs förstfödda var en son som döptes till Carl Axel  född den 12 mars 1843. Carl Staffan måste ha varit väldigt kär i sin Gustafva, som hyrde en lägenhet till henne i en av stans finaste kvarter på Storgatan. I det huset bodde även  Carl Staffans bästa vän och ägaren till Linköpings tidning  Östgöta Correspndenten ,Carl Fredrik Ridderstad.

Även  Carl Fredrik Ridderstad hade ett förflutet inom armen. Han var en f.d Löjtnant vid vid Kungliga Lifgrenadjärregementet men tog avsked 1840 för att enbart arbeta med tidningen Östgöta Correspondenten. Huset i sig ägdes av en man Kungliga Löjtnanten Carl Emil Wilhelm Pereswetoff Morath född 13 april 1810, gift med sin syssling Carolina född von Stierneman. Lägg det namnet Carl Emil Morath på minnet. Han dyker upp senare i historien.

Carl Fredrik Ridderstad – äldre.

Detta är ett foto från den gatuadress som Carl Axel är född på, husnamn Tannefors 34 på Storgatan i Linköping. Där bodde Gustafva med barnen mellan 1843-1845. Detta foto är från 1904, nästan 60 år senare.

Gustafva som hela livet jobbat som en piga, bodde nu i ett av de förnämsta kvarteren i stan med dåtidens höga standard och umgicks nu med Carl Staffan’s adliga vänner. Det var det nog många som skvallrade om detta 1843. Linköping var i våra ögon ingen stor stad på den tiden, 1852 hade Linköping 5107 invånare.

De flesta fick lära sig att läsa när folkskolan infördes, detta är unikt för Sverige – och Finland som följde samma lagar. Undersökningar visar att på 1700-talet kunde uppemot 90 % av befolkningen läsa. Det bör tilläggas att man läste ”känd text”, mest Lilla Katekesen. Men skriva kunde man inte, för det låg inte i kyrkans intresse.

Ett bevis på att Gustafva måste ha varit respekterad som Carl Staffans flickvän är att när deras förstfödda son Carl Axel döptes var följande personer närvarande:

Fastighetsägare Sundeman

Johan Petter Wåhlander

Carl Axels Gudmor: Fru Gnospelius fru till musikdirektör Wilhelm Gnospelius.

Herr och fru Gnospelius flyttade till Linköping 1842 från Stockholm. En tanke kan vara att Gustafva arbetade för paret Gnospelius i Stockholm och det är den gemensamma länken till att Carl Staffan och Gustafva träffades.
Bild: Stora Torget, Linköping 1890 en onsdagsmorgon kl. 09.00

Den 29 mars 1845 föds Carl Staffan Cedershiöld och Gustafvas Nybergs andra barn, en son som döps till Staffan Herman. Gustafva har nu två söner och båda har ett namn som kommer från deras far Carl Axel och Staffan Herman.

Faddrar vid Staffan Hermans dop var:
Fru Carolina Maria Sofia Pereswetoff Morath, maka till löjtnant, wälborne Carl (Charles) Emil Pereswetoff Morath på Kungliga Lifgrenadjärregementet,
Herr C Järn
Drängen Flodin och Jungfrun Anna Ander….

Barnen som döps är normalt bara 1-3 dagar gamla. Föräldrarna var vanligtvis inte med under själva dopakten. Föräldrarna företräddes i stället av faddrarna. Dessa var viktiga personer, som skulle ta ansvar för barnet om föräldrarna avled innan barnet vuxit upp. Uppgifterna om faddrar bör uppmärksammas. Regelmässigt fanns nämligen bland faddrarna något eller några syskon eller annan nära anhörig till föräldrarna. Bland folk i de högre stånden var faddrarna dock ofta från samma samhällsklass utan att vara närmare släkt. Men inte här – här var det även Carl Staffans vänner från de högre stånden som var faddrar till pigan Gustafvas två pojkar.

Från saga till mardröm

Det  är nu 1845 som Gustafvas liv vänds upp och ner, från en saga till en mardröm. Anledningen för detta är i mina ögon Carl Staffans pappas fel. Carl Staffan’s pappa hette Fredrik Johan Cederschiöld han var född den 25 mars 1774 på godset Lidboholm i Sjösås, som varit Cederschiöldska släktens stamgods i över 100 år.

Fredrik Johan Cederschiöld var gift med Eleonora Fredrika Widegren som var född 1778 och dog redan 21 juli 1826 i Lund endast 48 år gammal. Carl Staffan var bara 15 år gammal när hans mamma gick bort.

Bild: Godset Lidboholms, Sjösås

Bild: Lunds Universitet

Bild: Stävie Kyrka

Mardrömmen blir sann

Gustafva fick sitt andra barn tillsammans med Carl Staffan den 29 mars 1845. Gustafva bor fortfarande kvar i sin våning på Storgatan där hon nu tar hand om staffans två barn. Men med en ”svärfar” Fredrik Johan Cederschiöld som är både moralprofessor  på Lunds Universitet och präst i en och samma person, fanns där nog inga flexibla åsikter gällande hans son Carl Staffans osunda leverna på 1840-talets Sverige.

Pressen på Carl Staffan måste under dessa åren varit enorm från familjens sida att gifta sig ståndsaktigt, et giftemål med Gustafva kunde helt enkelt inte ske. Straffet för något sådant var förmodligen att man blev arvslös och försmådd av sin familj, vilket på den tiden trots avstånd förmodligen skulle blivit kännbart. Det fanns förmodligen någon form av underhåll från Lidboholm, skulle i annat fall vara svårt att betala för två hushåll med en kirurglön från armen. Något förfärligt hände och Carl Staffan böjde sig för familjens önskan.

Bara ett par månader senare förlovar sig Carl Staffan Cederschiöld med Johanna Amalia Charlotta Lembke, dotter till den Preussiska kungliga bataljonsläkare Johan Henrik Lembke i Kalmar. Carl Staffan och Amalia Charlotta gifter sig i Kalmar samma år den 28 december 1845.

Vad  som faller sig intresssant  i den här historien är att Carl Staffan aldrig flyttade ihop med sin fru Amalia Charlotta. Hon var efter giftermålet fortfarande bosatt i Kalmar och Carl Staffan i Linköping.