Hur allting började…

I Sunbohammar  i närheten av Ramsberg i Västmanland föddes 1774 en pojke vid namn Peter Nyberg. Han växte upp i Sunbohammar och blev senare i livet byggmästare och mjölnare. Det låter kanske lite stort att vara mjölnare och tankarna går givetvis till en väderkvarn. Dessa kvarnar som användes under 1700-talet var en mycket enkel konstruktion och kan ha sett ut på det här viset:

Bild: Skvalt Kvarn

Bild från Sunbohammar – nerlagda bruket.
Foto: Anders Johansson, Linköping


Bild: Skvalt Kvarn – så här var den byggd

Den här typen av kvarnar kallas för skvaltkvarn. Dom användes i Sverige från 1200-talet och ända in på 1900-talet. Skvaltkvarnarna användes i de små bäckar som finns i våra skogar över hela Sverige. Och framför allt på vinter när det inte fanns vare sig byggjobb eller dagsverken på gårdar i närheten var de livsnödvändiga för överlevnad för torparna. Att vara mjölnare gjorde det enklare att sätta mat på bordet och det var en bisyssla för många fattiga torpare. Även bönderna hade det svårt vintertid, så när de kom och ville mala sin säd till mjöl hade de oftast inte några pengar utan mjölnaren fick antingen något från gården att äta eller lite extra mjöl för arbetet. Det var en livsviktig byteshandel på den tiden. Det var mestadels korn som man malde, vete var mycket ovanligt bland vanligt folk. Det var ren lyxkonsumtion.

Peter gifte sig med en flicka från Ramsberg som hette Stina Andersdotter Ramström. Som de flesta människor under den här tiden tillhörde även hon de som inte hade något överskott att tala om. Stina var född den 26 oktober 1785. Hon var bara 18 år gammal när hon gifte sig med den elva år äldre Peter år 1803. Så här skulle deras hem ha kunnat se ut.
Se bild nedan. Tidigt 1800-tals torp

Stina och Peter bosatte sig i Sunbohammar där de bodde i 29 år fram till 1832, då flyttade dom till Fiskertorp, Grönbo ägor i Fellingsbro. De fick sju barn tillsammans. När flyttlasset gick till Fellingsbro så var det endast det yngsta barnet Carl Fredrik som följde med. Fellingsbro ligger utanför Lindesberg. Det är ungefär 4 mil från Sunbohammar.

Peter och Stina fick sju barn tillsammans:

Maja 1804 – död 6 april 1818,
Gustaf  1810,
Gustafva 18 february 1815
Anders 1816
Anna Stina 1819-04-12.
Jan Eric 1822-10-24 – död 1824.
Carl Fredrik 1824-11-10.

Det är Gustafvas liv som vi ska följa. Gustafva kan man spåra genom husförhörslängder i Ramsberg, hon tog nattvarden första gången den 1 augusti och den 22:dra oktober 1832 i Ramsbergs kyrka. Med andra ord 1832 var Gustafva fortfarande bosatt i Ramsberg.

Gustafva flyttade från Ramsberg när hon var 17 år gammal till Stockholm. Gustafva hade förmodligen fått arbete som piga eller något liknande i en av de rikare familjerna i Stockholm.


Bild: Ramsbergs kyrka

Gustava Nyberg
(Porträtt saknas)

Bild: Gamla Stan, Stockholm 1900


Förmodligen genom sitt arbete hos en av Stockholms förmögnare familjer möter Gustafva en man vid namn Carl Staffan Cederschiöld. Carl Staffan var född i Lund den 19 april 1811. Han kom ifrån en välutbildad och väletablerad adlig familj. Carl Staffan är mannen som kommer att vända upp och ner på Gustafvas liv.

Carl Staffan är 32 år gammal, singel och han arbetar som bataljonsläkare, M.D. Chir. Magr. vid Kungliga 1:a Lifgrenadjärregementet i Linköping. Carl Staffan och Gustafva som nu hunnit bli 27 år gammal börjar träffas och tycke uppstår. Genom husförhörslängden från 1841 vet man att Gustfva har bott i Linköping från 1841 men på okänd adress. Gustafva blir med barn och flyttar till en egen lägenhet som Carl Staffan hyr åt henne. Carl Staffan bodde i ett annat hus i närheten även detta hus låg på Storgatan .


Carl Staffan Cederschiöld
(Porträtt saknas)


Högtidsuniform
1:sta Livgrenadjärsregementet

Carl Staffan och Gustafvas förstfödda var en son som döptes till Carl Axel född den 12 mars 1843. Carl Staffan måste ha varit väldigt kär i sin Gustafva, han hyrde en lägenhet till henne i en av stans finaste kvarter på Storgatan. I det huset bodde även  Carl Staffans bästa vän och ägaren till Linköpings tidning Östgöta Correspndenten ,Carl Fredrik Ridderstad.

Även  Carl Fredrik Ridderstad. hade ett förflutet inom armen. Han var en f.d Löjtnant vid vid Kungliga Lifgrenadjärregementet men tog avsked 1840 för att enbart arbeta med tidningen Östgöta Correspondenten. Huset i sig ägdes av en man Kungliga Löjtnanten Carl Emil Wilhelm Pereswetoff Morath född 13 april 1810, gift med sin syssling Carolina född von Stierneman. Lägg det namnet Carl Emil Morath på minnet. Han dyker upp senare i historien.

Bild:Carl Fredrik Ridderstad

Detta är ett foto från den gatuadress som Carl Axel är född på, husnamn Tannefors 34 på Storgatan där bodde Gustafva med barnen mellan 1843-1845. Detta foto är från 1904, nästan 60 år senare.

Gustafva som från början var en piga, bodde nu i ett av de förnämsta kvarteren i stan med dåtidens höga standard och umgicks med Carl Staffan’s adliga vänner. Det var det nog många som skvallrade om detta 1843. Linköping var i våra ögon ingen stor stad på den tiden, 1852 hade Linköping 5107 invånare.

De flesta fick lära sig att läsa när folkskolan infördes, detta är unikt för Sverige – och Finland som följde samma lagar. Undersökningar visar att på 1700-talet kunde uppemot 90 % av befolkningen läsa. Det bör tilläggas att man läste ”känd text”, mest Lilla Katekesen. Men skriva kunde de inte, för det låg inte i kyrkans intresse.

Bild: Stora Torget 1890 en onsdagsmorgon kl. 09.00

Ett bevis på att Gustafva måste ha varit respekterad som Carl Staffans flickvän är att när deras förstfödda son Carl Axel döptes var följande personer närvarande: Fastighetsägare Sundeman, Johan Petter Wåhlander och Carl Axels Gudmor Fru Gnospelius, fru till musikdirektör Wilhelm Gnospelius. Herr och fru Gnospelius flyttade till Linköping 1842 från Stockholm. En tanke kan vara att Gustafva arbetade för paret Gnospelius i Stockholm och det är den gemensamma länken till att Carl Staffan och Gustafva träffades.

Den 29 mars 1845 föds Carl Staffan och Gustafvas andra barn, en son som döps till Staffan Herman. Gustafva har nu två söner och båda har ett namn som kommer från deras far Carl Axel och Staffan Herman. Faddrar vid Staffan Hermans dop var: fru Carolina Maria Sofia Pereswetoff Morath, maka till löjtnant, wälborne Carl (Charles) Emil Pereswetoff Morath på Kungliga Lifgrenadjärregementet, Herr C Järn, Drängen Flodin och Jungfrun Anna Ander….

Barnen som döps är normalt bara 1-3 dagar gamla. Föräldrarna var vanligtvis inte med under själva dopakten. Föräldrarna företräddes i stället av faddrarna. Dessa var viktiga personer, som skulle ta ansvar för barnet om föräldrarna avled innan barnet vuxit upp. Uppgifterna om faddrar bör uppmärksammas. Regelmässigt fanns nämligen bland faddrarna något eller några syskon eller annan nära anhörig till föräldrarna. Bland folk i de högre stånden är faddrarna dock ofta från samma samhällsklass utan att vara närmare släkt.

Det  är nu 1845 som Gustafvas liv vänds upp och ner, från en saga till en mardröm. Anledningen för detta är i mina ögon Carl Staffans pappas fel. Carl Staffan’s pappa hette Fredrik Johan Cederschiöld han var född den 25 mars 1774 på godset Lidboholm i Sjösås, som varit Cederschiöldska släktens stamgods i över 100 år.

Bild: Godset Lidboholms Sjösås


Siluette av
Fredrik Johan Cederschiöld

Fredrik  Johan Cederschiöld  var en mycket välutbildad man. Under åren 1808-41 var han professor i moralfilosofi vid Lunds Universitet. I egenskap av moralprofessor blev han utnämnd till både kyrkoherde och prästvigdes 11 november 1821och senare prost 1824. Han  arbetade även som kyrkoherde i Stävie pastorat i Lund.

Fredrik Johan Cederschiöld var gift med Eleonora Fredrika Widegren som var född 1778 och dog redan 21 juli 1826 i Lund endast 48 år gammal. Carl Staffan Cederschiöld var bara 15 år gammal när hans mamma dog.

Porträtt av Pehr Gustaf Cederschjöld
58 år gammal. Bror till Fredrik Johan
Cederschiöld

Bild: Lunds Universitet

Bild: Stävie Kyrka

Bild: Kalmar Slott

Allt tar en vändning……

Gustafva fick sitt andra barn tillsammans med Carl Staffan den 29 mars 1845. Bara ett par månader senare förlovar sig Carl Staffan med Johanna Amalia Charlotta Lembke, dotter till den Preussiska kungliga bataljonsläkare Johan Henrik Lembke i Kalmar. Carl  Staffan och Amalia Charlotta gifter sig i Kalmar den 28 december 1845.

Vad  som faller sig intresssant  i den här historien är att Carl Staffan aldrig flyttade ihop med sin fru Amalia Charlotta. Hon var efter giftermålet fortfarande bosatt i Kalmar och Carl Staffan i Linköping.

Livet kan te sig märkligt och bara 3 månader och 7 dagar efter att Carl Staffan gift sig med Amalia Charlotta dog Carl Staffans far Fredrik Johan Cederschiöld den 4 april 1846. Kanske gifte målet var Carl Staffans fars sista önskan innan han dog och Carl Staffan uppfyllde detta.

Min  teori om giftermålet är att Carl Staffan blev tvingad av sin familj att göra sig av med Gustafva och gifta sig med någon från sin egen ”klass”. Ett barn på bygden var förmodligen accepterat bland adeln på den här tiden men två stycken barn med samma flickvän kan aldrig ha fallit i god jord hos Carl Staffans far. Carl Staffan arbetade som arme kirurg och hade vid den här tiden mestadels skulder. För att få Carl Staffan att ta sitt förnuft till fånga kan hot om att göra honom arvlös varit en möjlighet. En annan orsak till att Carl Staffan gifte sig med en annan dam så fort kan ha varit att Carl Staffans far var dödligt sjuk. Han dog nämligen bara 3 månader efter att Carl Staffan gift sig. Att han levde med Gustafva utan att vara gift var inget som Carl Staffan försökte dölja eller verkade skämmas för inför för sina vänner i Linköping. Carl Staffan var en man som  själv lånade pengar av sina vänner för att i sin in tur låna ut dom vidare till  vänner som inte hade lika lätt att få lån. Oavsett orsak tog han ett ödesdigert beslut som han senare djupt ångrade.

På   mindre än sex månader har nu Gustafva’s liv nu vid 30 års ålder, totalt förändrats och hela hennes framtid blivit raserad. Kungliga och adliga män som på den här tiden hade utomäktenskapliga barn arrangerade så att deras barn blev fosterbarn till en god kunglig soldat som dom kunde lita på och som hade möjlighet att uppfostra och utbilda barnet väl.

Carl Staffan  och Gustafva’s förstfödda son Carl Axel var nu 1846 tre år gammal. Nästan på dagen två månader efter sitt bröllopet såg Carl Staffan till att Carl Axel flyttade1846-02-22  till den kungliga soldaten Daniel Fast på Orrtorpet, Grebo utanför Linköping. Staffan Herman fick stanna kvar hos Gustafva pga av att han var för ung bara 11 månader. Man kan bara tänka sig vad Gustafva fick gå igenom under den här tiden. Hon hade på mindre än ett år förlorat nästan allt som hon hade kärt i sitt liv.

         

Efter  att Carl Staffan gift sig med Amalia Charlotta fick Gustafva flytta från sin fina lägenhet och flytta till en sämre lägenhet S:t Kors 63 som låg i korsningen Drottninggatan / Djurgårdsgatan. I kyrkoboken står Gustava åter under yrke som piga.

Gustafva var nu helt ensam med sin andra son Staffan Herman som nu var 1,5 år gammal. Att var ensamstående och ogift med barn i Linköping och samtidigt försöka arbeta som piga måste ha varit en omöjlighet.  Gustafva visste att Carl Staffan och hon aldrig mer kunde bli ett par nu när han var gift.

Fredagen  den 17 juli, 3 månader och 12 dagar efter att hans far avlidit befinner sig Carl Staffan Cederschiöld i Söderköping på Söderköpings Brunns Hotell för att vila upp sig efter att han blivit vad vi i våra dagar kallar för utbränd.

Något händer och Carl Staffan hittas drunknad i kanalen. Han var 35 år gammal. Carl Staffan hann bara vara gift i knappt 6 månader med sin fru Amalia Charlotta.

 Bertil Cederqvist som är son till Staffan Herman Cederqvist berättade att en gammal släkting till honom “hade hoppat naken i en strömmande fors för han var ledsen över någonting”. Och med facit i hand hade Carl Staffan förmodligen svårt att leva med sitt ödesdigra beslut.

Det  måste ha varit en sorgens dag då Carl Staffans bäste vän Carl Fredrik Ridderstad fick skriva sin väns alldeles för tidiga dödruna i sin tidning Östgöta Correspondenten.

Carl Staffans Cederschiölds dödsruna i Östgöta
Correspondenten onsdagen den 22 juli 1846

Ett oförmodat dödsfall har i dessa dagar spridt sorg och saknad inom wårt samhälle, neml. Herr Doctor C. S. Cederschiöld, hwilket timade förra Fredag i Söderköping, Der han uppehöll sig wid Wattenfors =anstalten,För att återwinna en helsa som uppoffrats under läkarewärf för andra. Warmt intresserad för sin vetenskap, af naturen utrustad med en snabbt och alert uppfattande blick, samt conseqvent fullföljande sina en gång moget och lugnt överlagda och fattade beslut, hade han förvärvat sig en vidsträckt praktik, talrika vänner och oinskränkt förtroende, allra helst som han utan avseende på patientens ställning i samhället ,dess fattigdom eller rikedom med sann aldrig jävd uppfattning fortgick sin lugna, fredliga och stilla väg. En efterlämnad, ung makas rättmätiga sorg har dessutom vid detta dödsfall framkallat ett mera allmänt och enhälligt deltagande än något annat på senare tider. Doctor Cederschiölds lik som igår förmiddag anlände hit från Söderköping mottogs av talrika vänner vid Stångebro Tull och ledsagades av dem till bisättningsrummet i Domkyrkan, där det nu befinner sig. Om vi omnämnandet av den förlust samhället genom Doctor Cederschiölds död gjort icke kunna vara särdeles ordrika, så må det förlåtas oss, emedan även vi känna oss smärtsamt
träffade av det slag som visserligen härdats drabbat hans unga allt för tidigt vordna änka, men i andra rummet hans talrika vänner, bland vilka vi hade för den glädjen och nu den smärtan att räkna oss.

Bild: Stångebro efter träsnitt 1870,                Linköpings Domkyrka 1800       Linköpings Domkyrka 1859
där Carl Staffans vänner mottog hans
kista

Det är en annorlunda dödsruna som skrivits av Carl Staffans bäste vän Carl Fredrik Ridderstad. En god vän som  hade haft god insikt i Carl Staffans liv och leverne. Jag uppfattar dödsrunan som svar på många frågor. Följaktligen mådde Carl Staffan inte bra trots att han borde vara lyckligt nygift. Ridderstad skriver att Carl Staffan är där för att återvinna sin hälsa som han har försummat pga av sitt arbete. Arbetet som bataljonsläkare på I5 var kanske inte orsaken att han förlorat sin hälsa, han kanske hade gift sig för att göra sin far till viljes, och nu satt i en situation han inte orkade med. Det kanske gjorde honom deprimerad och trött på livet. I runan framgår att han inte brydde sig om människors ställning i samhället om de var rika eller fattiga utan behandlade alla lika. Det passar bra in på det liv han levt tillsammans med sin Gustafva som bara var en enkel flicka från landet.

                                           

Cederschiölds släktvapen

Vi  får aldrig veta varför Carl Staffan gifte sig med en annan kvinna han aldrig levde tillsammans med. I hans bouppteckning kan man läsa att där fanns möbler, glas, kirurgiska instrument, målningar och böcker till ett värde av 2744 kronor och skulder till banken och vänner på 2251 kr. Det bevisar att han inte var någon rik man.

Maj 1846, fem månader efter att Carl Staffan hade gift sig blir Gustafva med barn .

Det står skrivet att det är Harmonisten Hellstrand som är far till Gustafva´s tredje barn. Gustafva föder en flicka 12 februari 1847, som hon döper till Ida Axelina. Ida Axelina är född på S:t: Kors 13. Huset nedan visar S:t Kors 15, grannhuset till Gustafva´s hus. Huset finns idag att se i Gamla Linköping.

        

S:t Kors 15, Gamla Linköping grannhuset till  S:t: Kors 13 ( det röda huset)där Gustafva födde sin första dotter Ida Axelina.(Byggnaden, som är uppförd i två våningar, har ryggås. Det flacka taket har sannolikt varit täckt med torv. Det påbyggda trapphuset har en lucka i ovanvåningen för att kunna ta ut och in större möbler m m. Byggnaden är sannolikt uppförd omkring år 1700. I byggnaden inrymdes en bostadslägenhet i vardera våningsplanet.

Två månader senare i samband med Carl Staffans död flyttar Gustafva till ett ännu enklare boende på S:t: Kors 13. Anledningen var kanske att hon nu inte fick någon ekonomisk hjälp för Staffan Herman, Carl Staffans andra son.

Detta förhållande med Harmonisten Hellstrand upplöstes ganska snart. Gustafva möter för oss en okänd ny man som hon får sin andra dotter med. Ebba Sofia är född den 20 juni 1849 och Gustafva’s tredje dotter Hilma föds den 27 oktober 1852. Både Ebba Sofia och Hilma har fader okänd i kyrkoboken. Ebba Sofia och Hilma kan ha haft samma far och men han var förmodligen från en finare familj eller gift. När så skedde skrev man hellre fader okänd i kyrkoboken. Gustafva kände dock det ”finaste” folket i Linköping genom Carl Staffan och kanske var det någon i dessa förgreningarna som var far till barnen.

Gustafva  kunde av olika själ inte uppge vem som var far till alla hennes barn. Hon gav dock en ledtråd då hon döpte sina första söner med namn från deras far , Carl och Staffan. Kanske är det så att Harmonisten Hellstrand hette Axel i förnamn och fick därför heta Axelina.  Det skulle kunna vara så att Gustafvas två yngsta döttrar Ebba Sofia och Hilma, kanske hade en far vars förnamn var Ebbe Hilmer. Det är ett långskott men kan kanske ge något att leta vidare på.

Så vad hände sedan ………

Gustafvas  första dotter Ida Axelina avlider 23 november 1875 endast 18 år gammal pga av att hon brutit ryggraden (Brott af ryggraden).

Ebba Sofia  flyttar  den 7 november 1867 , 18 år gammal till Risinge. Ebba Sofia återkommer till Linköping 1869 från Norrköping. Två år senare 1871 flyttar Ebba Sofia från S:t Lars 48 till Karlskrona. 1890 bor hon 41 år gammal i Aringsås i Småland och har yrket ”Hyr arbeterska”. Ebba Sofia Nyberg dör ogift 1921-03-11 i Aringsås på Ålderdomshemmet.

Om dottern Hilma kan man läsa: Qwinspersonerne Anna Nyberg och Hilma Nyberg i gården N:o 56 T, att, för fylleri å Sabbath hwardera böta Sju Riksdaler 50 öre samt Hilma Nyberg serskildt för det hon wid samma tillfälle fört oljud 5 Riksdaler. (Nu vet vi vart det högljudda i släkten kommer ifrån : )
När Hilma är 19 år får hon den 9 november 1871 en dotter som döps till Hilma Axelina. Fader okänd. Hilma bor kvar i Linköping ”på okänd ort” och har titeln ”hushållerska”. I 1890 års folkräkning bor Hilma 38 år i kvarteret S:t Per. (Hunnebergsagatan)
Hilma med dotter flyttar till S:t Olai i Norrköping. Hilma avlider antagligen mellan 1890 och år 1900.

Hunnebergsgatan, t.h Onkel Adams gården 1898.

Hilma Nybergs dotter Hilma Axelina är  år 1900 gift med Folkskolelärare Axel Fredrik Hällström, de är bosatta i Norrköping och har 2 barn Greta och Lars-Olof. Hilma dör 1968-06-21 i Norrköping  på Kristinaplatsen 3, där hon bodde på nedre botten 97 år gammal.

Bild: Kristineplatsen 3, Norrköping

Gustafva  Carl Axel’s mamma flyttar mer än 16 gånger runt i Linköping på olika adresser. Anledningen till att hon flyttade så ofta kan vara att hon blev vräkt när hon inte kunde betala hyran. Enl. husförhörslängden 1880 beskrivs Gustafva som ”fattig” hon är då 65 år gammal. 1890 års folkräkning finns Gustafva i S:t Pers kvarter och benäms linnesömmerska.

Vid 76 års ålder den 26 december 1891, dör Gustafva ensam och fattig av hjärtproblem. Dödsorsaken beskrivs som hjärtklaff fel och vattensamling i kroppen, hennes sista adress är Åbylund 1, Domkyrkoförsamlingen i Linköping.1890 finns hon skriven på S:t Pers 67, Hunnebergsgatan vilket det svartvita fotot ovan från 1898 visar, tills hon dog 1890. Kankse var det så att Gustafva bodde hos  sin dotter Hilma då de verkade ha haft samma adress 1890. Ett hårt liv med många sorger är nu äntligen färdigt!

Här fortsätter släkthistorien om Gustafvas  och Carls Staffans två söner Carl Axel och Staffan Herman.

           

                Carl Axel                                                                       Staffan Herman